Framtills nyligen så gillade jag inte alls öl från USA. Tyckte de var på tok för fantasilösa och tråkiga. Det ska nämnas då också att min erfarenhet inte heller var så stor. Sen provade jag två st amerikanska öl på ölprovningen vi hade senast, och föll som en fyllerist på rullskridskor.

 

Fördelen med att ha provningar är att folk har en tendens att lämna kvar öl. Det väger upp allt skitgöra som kommer till, såsom städa, diska osv. Så jag är glad! Någon lämnade kvar en Red seal ale, och då jag har jobbat över idag så kände jag det nästan som min plikt att dricka detta och rapportera till er, mina kära läsare.

 

Red seal ale. Inte speciellt glamoröst namn va? Men som alla fula människor hävdar, det är insidan som räknas. Och visst har de (vi?) väl en poäng i det. Man ska inte döma hunden efter håren. Flaskan är egentligen ganska intetsägande, och är väl inte den första man lägger märke till när man står och granskar hyllorna. Men lets cut the crap!

 

Den har en söt, fruktig doft med inslag av humle. Jag gillar den skarpt. Den gör mig nästan glad! Sen när du häller upp ölet så kommer en glad överraskning. Skummet lägger sig som en jävla skyskrapa! Lycka!

 

(Ja jag erkänner att jag är skumfetischist. Jag tänder på ett snyggt skum. När jag dagdrömmer på jobbet så handlar det ofta om skum.)

 

Jag blir nästan rörd när jag ser det. Under skummet så har vi en tjock, gyllenröd färg som lovar mycket smak. Tyvärr avtar skummets skönhet allteftersom ölen tar sig. Tänk er en 40-årig prostituerad som går ut i solsken osminkad. Tyvärr känns det så, men det är väl eftersom att det började så bra. Sen sjunker det ihop, och plötsligt är jag inte lika tänd längre.

 

Smaken då? Jo då den håller absolut. Följer i dofternas spår, och leverar dessutom en kraftig dos beska i eftersmaken. Modigt! Beskan kommer som en oväntad, men trevlig överraskning. Den ligger sen och lurar i gommen din ett bra tag efteråt. Gillar verkligen hur det plötsligt slår om: Från en klar fruktighet till beska. Och det går fort också.

 

Detta ale tillverkas i Kalifornien, och har blivit en stor succé världen över. Det produceras av North coast brewing company, och är den direkta anledningen till att bryggeriet ifråga nyligen blev utnämnt till ett av de 10 bästa bryggerierna världen över. Alkoholhalten ligger på 5.6%, men smakar mer än så.

 

Låtval: Sweet home Alabama (Lynyrd Skynyrd)

 

Betyg: 3 @ av 5 möjliga.

 

Sammanfattning

 

En trevlig bekantskap. Priset på 19.90 kr för 33 cl känns faktiskt inte så farligt. Det kan det vara värt. Anledningen till att jag inte inte ger det mer än 3 i betyg är att jag inte kan slå mig fri från tanken på hur perfekt detta öl skulle passa till en lagom blodig oxfilé och potatisgratäng. Jag har inte provat det, men min hjärna upplever det som den perfekta symbiosen. Så fram till jag provar detta så kvarstår betyget. Finns dock en stor chans att jag höjer det snart. Typ nästa gång jag dricker det. Ska kanske nämna att en halvtimma i kylen blir perfekt för denna lille rackare.

 

Vänner,

 

Skål!

 

Och glöm inte:

 

När vi har druckit alkohol så kör vi inte bil, och ringer inte samtal till den person våra hjärtan klappar för.