Då var det dags för Maredsous nr 6 Blond. Ett öl som jag bara druckit en gång tidigare. Det var på den senaste ölprovningen som hölls för ca ett år sen. Jag kan ärligt säga att jag inte minns alls hur det smakade då. Dock är det ett belgiskt öl, så det borgar ju för att det är bra.

 

Jag har ju en förkärlek för belgiska öl. Leffe blonde är ju en klar favorit, liksom Chimay. Chimay har jag dock inte hunnit recensera ännu, men håll ut! Det är på väg! Måste bara övertala mina inre organ att gå med på att förbränna i den takt jag behöver för att kunna förgylla er tillvaro med mina högklassiga(?) alkoholtips.

 

Dinant 1963: Moorgat bryggeriet får en förfrågan av Maredsous-klostret att brygga dess öl. De tillhandahåller 3 olika öl, vars namn skiljs åt av siffran som står på flaskan, vilket också motsvarar alkoholhalten. Det är ett vanligt tillvägagångssätt i Belgien att ett kloster licensierar ut rätten att brygga öl med klostrets namn till ett bryggeri. Som kompensation får då klostret rätt till en viss del av intäkterna.

 

Det vi dricker idag är ju som ni kan se nr 6, som då har en alkoholhalt på 6%.

 

Den har en gyllene, gulorange färg. Detta dricks med fördel ur kupat glas, då skummet lägger sig som en hög krona ända upp till den runda toppen. Oförglömlig syn! Låt det stå i en halvminut så skummet får fördelas till mer lämlig drickhöjd.

 

Doften har en ljuvligt blommig arom med med humleinslag. Kan säga ärligt att jag hittills (som jag minns) aldrig provat på en öl som luktar så gott. Nästan så att lukten överklassar smaken. Ok, jag ljög. Men ni fattar vad jag menar. Doften är lagom tjock och fyller upp näsborrarna på ett väldigt trevligt sätt.

 

Maredsous är ett fint öl som inte bör slösas bort. Med det vill jag då säga, drick aldrig Maredsous efter att du förstört smaklökarna med annan öl eller övrig alkohol. Det förtjänar verkligen ett bättre öde. Det ska avnjutas sakta och långsamt, och med tacksamhet. Kan tänka mig att det funkar bra till kryddstark mat, då det ofta passar bra med en finkänslig ljus öl.

 

Smaken följer doften. Alltså en blommig, väl avrundad smak med inslag både fruktighet och malt. Den är lagom söt, och i eftersmaken så märker du också av en en viss beska. I ärlighetens namn så ska det sägas att den har en lite väl tam smak, om man ser till vad Belgien annars kan erbjuda. Men jag gillar den ändå. Den är okomplicerad, och du kan uppskatta den på en gång. Vana öldrickare kommer garanterat att kunna nämna flertalet öl som är kraftigare i smaken, men det hör inte hit. Det är inte i samma klass som Belgiens övriga öl, men sett till priset (15.40) så står det sig bra i konkurransen.

 

Låtval: Mmm Mmm Mmm (Crash test dummies)

 

Betyg: 3 @ av 5 möjliga.

 

Sammanfattning

 

En trevligt okomplicerat belgisk ale. Ingen klassiker, men heller inte dålig. Det är snällt mot plånboken, och du blir då inte missnöjd. Allting beror ju förstås på vad du har druckit förut. Har du mest druckit ljusa lager öl så finns det en stor chans att du blir förälskad. Är du dock inne på mörka, mer kraftiga öl så kommer du nog säkert inte minnas den här om en månad.

 

Vänner,

 

Skål!

 

Och glöm inte:

 

När vi har druckit alkohol så kör vi inte bil, och ringer inte samtal till den person våra hjärtan klappar för.