Nu börjar vi komma in på riktiga grejor. Chimay var det öl som verkligen lärde mig att det är skillnad på öl och öl, och att det lönar sig att betala lite mer. Det är nu två och ett halvt år sedan, men jag har aldrig druckit Chimay Röd förut. Jag älskar Chimay Vit och ber mina böner till Chimay Blå.

 

Chimay tillhör genren Trappisteöl, och bryggs av klostret Notre Dame de Scourmont som har funnits sedan 1850. 1862 kom bryggeriet igång, och man har producerat utan avbrott sedan dess. De producerar 3 tämligen starka öl, vid namn Chimay Röd, Chimay Vit och Chimay blå. De har en alkoholhalt på 7, 8 och 9%. Den blå, med alkoholhalten 9%, fungerar alldeles utmärkt att laga då den fortsätter att jäsa i flaskan.

 

Jag har letat som en tok efter Chimay Röd, och även tänkt tanken på att beställa hem. Det har dock aldrig blivit av, så föreställ er min lycka när jag går in på systembolaget just innan Umeå och hittar en gigantisk ölavdelning. Och där stod den. Självklart kunde man inte så emot.

 

Den är klart djupbrun till färgen, med röda toner. Skummet är halvhögt och kompakt, men sjunker dock ihop ganska snabbt. Jaja, man kan inte få allt här i världen. Det ska nämnas att skummet sjunker på ett värdigt sätt, utan att lämna snötoppar efter sig, vilket är ett plus.

 

När man luktar på den så slås man på en gång av komplexiteten. Det är inte enkelt att skilja ut dofterna här, de har nästan gjorts till en egen doft i sig. Anstränger man sig dock bara litegrann så hittar man ganska snart en klar fruktig ton med drag av malt. Vid lite djupare tag så hittar du en bränd, rostad ton som åtföljs av ett inslag av mörk choklad. Allt detta tillsammans bildar i sin tur någonting som bäst beskrivs som en doft av karameller, och det är mycket angenämt.

 

Jag ska äntligen få smaka den. Det känns lite pirrigt, som första gången man hade sex ungefär. Okej det är kanske inte lika högtidligt, men ni förstår ändå. Jag har helt enkelt längtat efter att få dricka denna öl, och efter en lång väntan så händer det äntligen.

 

Det första du märker är den djupa beskan, som går som en röd tråd från början till slut. Beskan balanseras upp av torkad frukt och rostad aromatiska toner. Jag har lite svårt att vänja strupen vid smaken, den är svår att greppa riktigt först. Men det är bra, det är mycket bra. Så småningom så kommer även den där ton av mörk choklad som jag har väntat på. Den brukar komma när det finns rostade smaker. Och den fulländar det hela.

 

Låtval: Thank You (Dido)

 

Betyg: 4@ av 5 möjliga.

 

Sammanfattning

 

Det är såna här öl som gör livet värt att leva. Så bra, och så personligt. Man kan inte annat än imponeras av hur munkarna kan göra 3 öl som är så lika varandra, men som ändå har helt unika personligheter. Chimay Röd är inte min favorit bland Chimay-ölen, men det är grymt bra ändå. Rekommenderas till dig som kan uppskatta ett öl med en underbar beska och en hel drös med olika smaker. Utmärkt som sällskapsöl. Kostar 23.90 för 33 cl.

 

Vänner,

 

Skål!

 

Och glöm inte:

 

När vi har druckit alkohol så kör vi inte bil, och ringer inte samtal till den person våra hjärtan klappar för